En liten visdomstext; läs den!

På dagis kan man möta ett annat barn och två minuter senare är man bästa vänner!
När man blir äldre är det svårare. Det tar ett tag innan man vågar gå fram till någon man tycker verkar trevlig, men när man väl vågar så brukar det oftast sluta bra.
Man växer och kommer in i tonåren, då håller man fast vid dem man lyckats skaffa under livet man levt. Det är svårt att börja om, och skaffa sig nya kompisar. Det är ännu svårare att låta någon ny komma in i ditt kompisgäng. Du fryser ut folk för att de ska förstå att det är ditt gäng.
En dag när du sitter ensam på ålderdomshemmet, och tittar ut genom fönstret, inser du hur fort ditt liv har gått, och du börjar tänka på dina många kompisar du har haft under livets gång
.
 Efter ett tag inser du att du har avvisat dubbelt så många fina människor som du har tagit in.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0