R.I.P

Hemma från älvdalen. Har åkt bil i tio timmar på nästan bara ett dygn. Roligt! Begravningen var jätte fin. Grät som vanligt, mycket. Det är ju så hemskt när någon som har funnits bara helt plötlisgt är borta. Man bara väntar på att han ska sätta sig i sin fotölj i vardagsrummet som han brukar och skämta med pappa. Men det gjorde han inte, inte den här gången. Aldrig mer. Men fin begravning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0