Hallelujah!

Vad som hände är ett mysterium. Jag brukar tänka tillbaka ibland och leta efter en orsak till varför det blev som det blev. Men söker utan att hitta. Söker utan riktlinjer att följa. Ingen ledtråd, utan någon som helst hjälp. Känns hopplöst. Det rann ut i sanden. Den fina diamant vi hade slipat tillsammans blev till grus och spridde ut sig över hela jorden. Bitarna kan omöjligt hittas och bli ihopsatta till den diamant det än gång var. Det är splittrat men, tankarna, minnena, saknaden allt finns där. Tänker aldrig glömma, det fina vi en gång hade. Mina fina tjejer & jag.